Academia Gastronomica Scaniensis

Text: Karl-Evert Christensson
Musik: Yngve Dahlqvist (Max Keller)

Solen står högt över Skånes slätt
i skördetid den bränner hett,
och fälten de lysa som gul metall
bak huggen pilevall.
Och vällingklockans serenad
kallar efter dagens id
till möen madf och goer mad
och maden uti rättan tid.

Folket går sjungande hem till sitt
och pågarna helt fördomsfritt
de välja bland töserna utan präst
den tös de likar bäst!
I Skåneland jag kan slå vad
växer mången skön sylfid
bland möed mad och goer mad
och maden uti rättan tid.

Jöns går med lien på axeln slängd
och Bengtas arm om halsen hängd
Den vägen de gå är så ljuvligt bred
och solen den går ned.
Och han är ung och hon är glad,
och snart de glömt all dagens id
bland möen mad och goer mad
och maden uti rättan tid.

Nu har de gift sig trots bostadsbrist
de måste visst som tack för sist....
Om skåningen blott har en förstukvist
så är han optimist.
Han tar det lungt i högsta grad,
barnen växer upp i frid
bland möen mad och goer mad
och maden uti rättan tid.